Jag har en förmåga att få helt dille på olika saker stundtals. Just nu är jag inne i en period där surdegen snarare styr mitt liv än som det egentligen borde, tvärtom. Att göra sin första egna surdeg kan tyckas svårt egentligen, men det är ju ”bara” vatten och mjöl. Hur svårt kan det vara kan man ju tycka då?

Bakar du surdegsbröd, så testa detta enkla recept på kanongott bröd. Snabbt (nåja) och enkelt. Jag utgår från att du sedan tidigare har en surdegsgrund. Om inte, lär hur du gör en här.

Ingredienser

Surdegsgrund, dag 1
30 g (2 msk) rågsurdegsgrund
100 g (1 dl) ljummet vatten
60 g (1 dl) rågmjöl

Blanda ihop alltsammans i en liten bunke, täck med lock eller plastfolie och låt stå lite varmt under natten. Det tar allt mellan 10-15 timmar så planera inför morgondagen när du ska baka. Annars går det att ställa in i kylskåpet under dagen och ta fram när du är klar för bak.

Deg, dag 2

Surdeg från kvällen innan
300 g (3 dl) ljummet vatten
360 g (6 dl) rågsikt
60 g (1 dl) rågmjöl
6–9 g (1–1 1/2 tsk) salt
1 tsk hel kummin

Anvisningar

Blanda vatten, rågsikt, rågmjöl, salt och kummin med surdegen från kvällen innan och rör tills allt blandats ordentligt. Täck bunken med plastfolie och låt stå i rumstemperatur tills den jäst till sig ordentligt (gärna dubbel storlek). Detta kan ta ett par timmar, kanske två-tre.

När du ser att jäsningen börjar bli klar så smörj en 1 1/2-liters brödform och skrapa ner degen i formen. Strö på lite hel kummin och lite rågmjöl och låt jäsa under en handduk cirka 1 timme. Sätt ugnen på 250 grader.

Degen ska jäsa till sig några centimeter och när du gjort det så kör in den på ett galler i mitten av ugnen. Vill man ha en något hårdare skorpa så lägg in några isbitar som får smälta på en oöm plåt i botten av ugnen. Sänk sedan temperaturen till 200 grader efter 10 minuter och låt stå ytterligare 35–40 minuter.

Är du osäker på om brödet är klart kan du kolla det genom att sticka en stektermometer i det. Det här brödet ska enligt grundreceptet vara klart när det har en innertemperatur på 98 grader. Men jag har tagit mitt när det är 100 grader annars blir det alldeles för ”blött”.

* Receptet är omskrivet något utifrån Pain-de-Martins recept på detta bröd.

Mina surdegsförsök

Jag påbörjade min första grundsats för ett antal veckor sedan enligt Pain-de-Martins surdegsskola, vilket jag varmt kan rekommendera om du har minsta intresse i brödbakning. Hur som helst blev inte den första grunden någonting att ha alls. Den tog sig inte och den blev mögelangripen rätt snabbt. Enligt många så är detta för att grunden helt enkelt är för tjock och då har möglet lättare att växa till sig. Så sagt och gjort så hällde jag ut allting och började om. Gjorde den tunnare och tänkte att; ”Nu ska den ändå kunna ta sig?”. Sagt och gjort så gjorde den det… men inte tillräckligt och den började lukta konstigt. Ner i vasken med denna också. Jag fortsatte att läsa på Martins blogg och märker att det är lättare att använda finmalt rågmjöl vilket jag naturligtvis inte gjort tidigare. Sagt och gjort tog jag vägen förbi matbutiken runt hörnet och införskaffade finmalt rågmjöl och började om. Parallellt med denna satsen gjorde jag en annan där jag även tillsatte rivet äpple för att ”skynda på”. I fyra, fem dagar så väntade och återigen, väntade jag under tiden som jag matade grunden. Det är nämligen så man gör i början för att få fart på den. Jag tillsatte lite vatten och mjöl ett par gånger för att den ska växa till sig. Det är ju faktiskt små saker som börjar leva däri som behöver mat, därav matandet.

Bild lånad av Pain-de-Martin: Hur en fin surdegsgrund ser ut

När jag såg att surdegsgrundarna äntligen tagit sig var det dags att börja baka bröd! Det första brödet var ett recept som Martin kallar för ”Kastrullbröd. Detta bröd gjorde jag på grunden jag tillsatt äpple i för att jag tyckte att den tagit sig bättre. Dessvärre blev slutresultatet helt oätbart… surt, torrt och helt enkelt vidrigt! Raka vägen ner i soporna blev det med det.

Bröd nr 2 fick istället bli ett annat bröd av den andra grunden jag gjort iordning. Jag påbörjade grunden fredagkväll för att fortsätta med den på lördagmorgon. Det tar tid med surdeg, men det är just det som är tjusningen :-) Detta var ett bröd som innehåller brödkummin och det doftar ju helt underbart gott som nygräddat. Ett knep jag lärt mig är att man kan lägga några isbitar i en form längst ner i ugnen under tiden som man gräddar brödet för att få en härlig, knaprig yta. Jag gjorde det och efter knappt 50 minuter var brödet klart… trodde jag! Jag hade tagit ut det för tidigt (vid 97 grader) märkte jag när jag började skiva upp i det. Det var nämligen fortfarande något ”kletigt” inuti. Men smaken var det inget fel på så brödet blev kvar och åts med tiden upp.

Bröd tre fick gå efter ovanstående recept (samt bilden överst i inlägget), men denna gång skippade jag kummin helt, vilket var ett bra drag skulle det visa sig. Många tycker säkert att det blir en tråkig och genomskinlig smak, men inte med surdeg. Enda nackdelen med det är att jag inte lät det jäsa tillräckligt länge så det fick inte riktigt den höjden jag ville ha. Men smaken satt där, skorpan satt där och då blev jag nöjd. Kunde dock ha vart inne något längre och fått sig lite färg men det får bli till nästa bröd istället.

Tags brödbakning surdeg